måndag, januari 15, 2007

Dåtid

En gång för längesen, fast det känns som att det var nyss, var jag en osäker fjortonåring med Savannbyxor.
Det där stället som är hemma kan jag utan och innan. Vet var alla stigar är, känner igen träden och har skrivit mitt namn på skolans vägg. Så många minnen, så mycket tok.
Första gången av det mesta hände ju där. Hånglet, fyllan, pojkvännen osv.

Minns alla timmar vi satt på fotbollsplanen och spanade på killarna, cykelturerna till Maland för att planka, hoppa hö i smyg hos bonden, disco med Uffe Gunnarson, luffarmacka på Schack, snöbollskrig inne på skolan och många och långa mopedturer.

D, minns du vinterkvällarna på det upp och nervända hockeymålet där vi åt glass och pratade om allt? Eller när vi tältade, badade och lyssnade på ballader? Promenaderna med Charm, läppglans i ögonen och vattenkrig hos Majsan?

M, kommer du ihåg när vi varit hos T på party och blev halvt ihjälskrämda av en hund och en ensam sko? När du slog foten i kolsvarta skogen under en livsfarlig moppetur till Gångviken? Äggkastning i duschen och nudlar i fyllan? Ansiktsmasker, nyårsfester, och julgranar som egentligen var lykstolpar?

Och alla andra gamla vänner och bekanta... Iskall promenad till Alnö för att göra vadå? Efterfest som spårade ur och jag höll hennes hand hela natten för att hon varit otrogen med han hon tyckte va så snygg. Isbitsleken och rosa tärningar blandat med hembränt och Marinella. Vinterkvällar i Skönviksbacken. Rosor på Alla hjärtans dag, kärlek i korridoren och tårar på toaletten.
Vad glad jag är att jag fick uppleva allt det här med er. Jag blir glad av att tänka tillbaka och minnas, jag är stolt över oss.

Minns ni...
... Buffaloskor, kjol över byxorna, snygg-Erik, Fruit of the loom, fredag eftermiddag på stan i väntan på nåns brorsa som kunde köpa ut, skolavslutning nere vid ån, konfirmationsläger, navelpiercingar och mobiler.

Vi har bytt pojkvänner med varandra, skrattat, gråtit och växt upp ihop. Pluggat till prov och skolkat, ätit godis i smyg och spenderat massa tid med att spana på snyggingarna i årskursen över oss. Förlorat oskulden, varit osams och ätit toast i uppehållsrummet.

I år är det 10 år sen jag gick i sjuan. Tiden har gått fort och det har hänt en hel del på vägen. Somliga har blivit föräldrar, många har flyttat, några arbetar eller studerar och en del är nånstans mitt i mellan. Men man glömmer aldrig.
Ser fram emot en kommande klassträff nån gång!

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej, hittade tillbaka med lite sökning;) Haha, ALLT du skrev om minnena där..hade jag glömt och NU ploppade det mesta upp...ja, vad ska man säga..dels att du har bra minne, och dels..att..ja, vad säger man..jag vet inte. Klassträff vore skoj!