Tvivel

Ge mej bevis, ge mig sanning. Ge mig nåt att våga tro på
Låt mig sen vara mig själv, låt mig vara utan att gå

Tvivel gnager av det starkaste av stål, och jag klarar inga fler hål
Är det sant, finns du där? Eller famlar jag i mörker utan mål

Förstå, jag är rädd. Rädd att misslyckas, rädd att förlora
Rädd att se fel och rädd för att ramla

Mina knän är ärriga, hjärtat är ömt
Att falla för dej, är det bara dumt?

Jag hoppas, tror och vill
Måste bara våga lite till