Lampan funkade inte, tvn och surroundet passade inte ihop, datorn är störd.
I övrigt känns det deppigt. Mörkt och lite ensamt. En sån där ingen-tycker-om-migkänsla.
Visst blir man kär igen? Tänk att aldrig mer få somna i en famn, vakna av puss i pannan eller älska som om det vore för sista gången.
Sängen nu, imorgon är det kanske bättre. Gråt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Man måste tillåta sig att ha dåliga dagar också. Klart det ger med sig sen! Kämpa på!
Ja! Man blir kär igen. Väl?? Hjälp! Det måste vi tro.
Hoppas du mådde bättre efter lite sömn. Kram
Skicka en kommentar